En helt galen torsdagkväll

På torsdagarna sitter våra rutiner ganska bra. Barnen har luftgevärsskytte så vi äter kvällsmat lite tidigare än vanligt för att hinna i tid.

Den här torsdagen var jag ganska seg och hade inte riktigt lust att laga mat, vilket i och för sig inträffar ganska ofta på vardagarna. Men vid halv fem-kvart i fem stod jag i köket och skulle precis börja med maten när dottern kommer in med sin mobil i köket och skriker: "Kolla vem som är på pappas jobb!" Hon visar ett mess från pappan med en bild på Christian Hellberg. En kändiskock! (Nämnas kan att maken jobbar på en konferensanläggning och CH var där för att gästspela lite för en köttleverantörs räkning och gästerna var köttbönder som skulle få smaka på "sin egen" mat.)

Och för de flesta av er är det här säkert helt ointressant och ni suckar och tänker, ja ha, vem då? Lite förstrött så där. Men för mig och mina barn är det här stort. Vi följer i princip alla matprogram på TV. Själv gillar jag också inredning och trädgård men det får jag kolla på själv, men matprogrammen ses med glädje av de flesta i vår familj. Och förra året tävlade Christian i Kockarnas kamp. Han har också varit årets kock och verkar vara en av de trevligaste kockarna, om du frågar mig. Alltid med ett leende och glimten i ögat. Ganska trevlig att titta på... ;)

För att ytterligare visa några exempel på mat-/kockintresset kan ju nämnas att sonen som 5-åring var med och klädde julgranen men redan efter ett par minuter frågade om han inte kunde få gå och titta på Mat-Tina istället. Och dottern har på sin önskelista både till födelsedag och till jul i princip bara skrivit "Middag på Leif Mannerströms restaurang". Det är drömmen för henne. Hon kan alla hans reklamfilmer utantill. Ja, som ni ser så är vi kanske ingen vanlig familj, om nu det är nåt att eftersträva... Av "Halv åtta hos mig" missas inte många avsnitt. Och ofta när vi äter kvällsmat nämns programmet antingen i form av "Mamma, det här kan du laga NÄR du är med i..." (inte OM utan NÄR, även om jag själv inte har nån tanke på att delta). Eller "Mamma, vad ska du laga NÄR du är med i..." Och maten poängbedöms ofta. Mycket fokus på mat, kockar, tävling och TV, alltså.

Så, när messet med Christian visades kände jag ju "Shit, vad coolt!". "Kan vi inte åka dit? sa dottern, hoppfullt. Och mamma hör sig själv svara "Ring och fråga pappa". Och sen tänker den praktiska mamman "Det går ju inte, det är vardag. Barnen har läxor. Skyttet? Kvällsmat? Glöm det!"

Men pappan sa: "Gästerna äter vid halv sju så om ni kommer bortåt halv åtta kan ni få smaka lite rester och ta ett kort med Christian."

Wow! Vi skyndade oss till skyttet och sonen sköt bättre än någonsin. Sen åkte vi drygt 5 mil enkel resa, bara för att kanske få prata lite med en kändiskock. Som antagligen var trött, stressad, sur och inte alls intresserad av två barn och deras mamma.

Halv åtta var vi på plats. Gästerna hade precis avslutat varmrätten och vi fick gå ut i köket. Och där stod han. Ännu trevligare och gladare än på TV! Han tog sig tid att ta av sig plasthandskarna och hälsa ordentligt på oss och frågade om vi vill smaka på maten. Klart vi skulle ha varmrätten först, den var ju varm nu. Och bästa bordet i hörnet av matsalen/restaurangen. Och naturligtvis kom han ut och pratade med oss vid bordet också. Och maten var helt fantastisk! Tänk att vi har fått äta mat lagad av en riktig kändiskock.!!

Varmrätten bestod av en korv som han hade gjort själv, en slags chorizo-prinskorv. Barnen tyckte den var supersmarrig, själv fick jag inte smaka den för det var någon som tog min också... Sen fanns där ett revbenspjäll med en smarrig glaze och en bit fläskfilé som var mör och smakrik. Till detta ett krämigt potatismos och en god sås.

Till förrätt, som vi alltså åt som rätt nummer två, serverades en kall bit lamm, kryddat med julkryddor och skuret i tunna skivor. Alldeles rosa och fint i mitten. På en bädd av kål och med krispiga salladsblad med en härlig dressing. Underbara smaker!

Desserten var fantastisk. Men så är jag också en dessertmännsika, ska erkännas. Christian berättade om den innan och sa att det var choklad, lakrits och hallon, och då blev jag lite skeptisk. Lakrits är inte min grej alls, men enormt trendigt. Där fanns små spritsade klickar med en ljuvlig chokladkräm, bitar av maräng och drömmar och hallon och röda vinbär och så lite lakritspulver strött över. Och ett par blad citronmeliss. Vackert och underbart gott med både krisp, sötma, syra och choklad i ljuvlig balans. Och lakritsen var nog det som fulländade det hela. Måste jag erkänna. Man kan ju ändra sig...

Ja, det här var en helt galen torsdagkväll som vi kommer leva på länge. Jag är glad att jag vågade vara lite "wild & crazy", för både min och barnens skull. Att alla läxor inte hanns med och att det blev nån timme mindre sömn än vanligt är världsliga saker. En sån här chans kommer nog inte igen.

(Fotot på desserten är lånat från Stiftsgården Vårdnäs Hotell & Konferens.)

Hemma hos S – Del 2

Sanna, som jag skrev om i förra inlägget, har en fantastisk känsla för färg och form och inreder gärna med gamla saker. Hon har ett otroligt mysigt hem! Jag skriver hon, för jag tror faktiskt inte att hennes sambo har så mycket att säga till om här... ;)

I Sannas hem finns det gott om små stillében och inget verkar vara lämnat åt slumpen. Redan i hallen möts man av vackra saker i form av en gammal sockerlåda som får agera pidestal åt ett vackert arrangemang.

Och var helst man tittar är det fyllt av vackra saker. Och inget känns konstigt, eftersom de flesta sakerna fått en funktion, mitt i allt det vackra. Samlingen med silversaker i fönstret står t ex inte tomma och samlar damm utan här är det planterat en vacker grupp i "mosters gamla silverskål". Mycket snyggt!

Och samlingen med gamla mått har också fått bli blomkrukor. Inte alla, det skulle kanske varit lite för mycket. Allt är bara så där lagom.

En vacker låda med några spetsar i känns helt naturligt här.

Och att lägga gamla böcker på fönsterbrädan för att lyfta någon av krukväxterna är ganska smart idé, lätt att ta efter. På så sätt blir det lite osymmetriskt och lite mer spännande. Gamla böcker är billigt att fynda på loppis och i antikvariat, om man inte har några i de egna gömmorna.

Sannans arbetsrum är som en dröm. En vacker tapet. Men det slutar ju inte där. Naturligtvis är tidskriftsamlarna tapetserade med samma blommor för att matcha. Och bakom dem är inte väggen tapetserad, för det kunde blivit för mycket. Lampskärmarna är uppiffade med lite spetsar och blommor. Enkelt och trivsamt.

I sovrummet finns en mysig hörna.

Och i en liten "smatt" bredvid trappen i hallen på övervåningen har en gammal kommod fått ta plats. Med tillhörande attiraljer och handdukar med vackra, broderade monogram.

I matrummet klassiska tallrikar på väggen.

Och i köket en fantastisk hyllvägg med mycket vackert och praktiskt att titta på. För här är minsann inte bara "tittgodis" utan sakerna används också. Här finns kokböcker, porslin, téer och mycket annat. Lätt åtkomligt. Och används det ofta hinner det inte samla damm.

Ett av mina favoritutrymmen är Sannas fantastiska toalett. Det lilla utrymmet är en klassisk, halvtråkig gästtoalett, med vitt standardkakel halvvägs upp på väggarna. Ganska litet och ganska tråkigt i sig. Men här har man tagit ut svängarna rejält: väggen ovanför kaklet är målad i guld! Och en spegel med rejäl guldram sitter ovanför handfatet. Och en kristallkrona i taket. En toalett värdig en kung eller drottning! Tyvärr ville inte min lilla dåliga kamera få med det här på bild. Blixtbelysning och guldreflexer funkade inte så bra men det kanske jag kan få till nästa gång. Så länge får ni föreställa er det med er fantasti, eller klicka in här och se Sannas egna bilder.

Ja, det här hemmet är fullt av vackra saker att upptäcka. Jag hoppas jag får komma tillbaka fler gånger. Tack för besöket för den här gången, bästa Sanna!

Hemma hos S - Del 1

Här om helgen var vi Hemma hos S – som är en före detta arbetskompis till min man som flyttat från Östergötland och ner till mörkaste Småland. Sanna, som hon heter, har en blogg som heter just Hemma hos S. Ett av hennes största intressen är vävning som hon är mycket duktig på. Hon exprimenterar mycket med olika tekniker och gör allt möjligt. Något av det jag gillar mest är hennes löpare med papperssnören och hennes grytunderlägg, där hon väver in pinnar, tidningspapper eller grovt rep.

När vi var och hälsade på tyckte hon att vi kunde få prova på att väva var sitt grytunderlägg, om vi ville. Signe nappade direkt. Och det var kul att se grytunderlägget växa fram. Det går ju ganska fort när man har experthjälp och pinnarna bygger på ganska bra. Så på en kvart gör nog Sanna ett färdigt grytunderlägg men för Signe kanske det tog en dryg halvtimme.

Så här såg det ut när de samarbete:

Det verkade vara lite klurigt i början, men ganska snart satt tekniken med hur hårt man skulle våga slå och hur man skulle trampa för att få det rätt. 

Sanna vrider fram med jämna mellanrum så det går lätt att fortsätta. Och assisterar med mer pinnar efter hand som det behövs.

Exempel på färdiga grytunderlägg. Överst med tidningspapper invävt och det undre med pinnar, likadant som det Signe valde att göra. Klicka på länken med grytunderlägg ovan så hittar ni fler härliga varianter.

Det färdiga resultatet av Signes vävning har vi inte sett än eftersom det skulle vävas några till innan de kunde klippas ner men vi har blivit lovade att det ska komma på posten vad det lider.

Spännande att prova på vävning! Något som jag själv drömmer om att börja med "när jag är pensionär". Det är då jag ska prova allt jag hittills inte hunnit med och som jag drömmer om...

I nästa inlägg kommer en inblick i Sannas (och henes sambos) fantastiskt mysiga hem.

Polka-present

Jag har visat den förut vid något tillfälle men den tål att tipsas om igen: Denna billiga, smarta och snygga presentförpackning med oändliga variationsmöjligheter!

Utgångspunkten är en urdiskad juice- eller mjölkförpackning som skärs av i lämplig höjd. Storlek och höjd beror på vad du ska fylla den med.

Förpackningen kläs med valfritt papper, det är lättare än att måla den. Ett permanent spraylim är enkelt att använda och fäster bra, men även tapetlim/bårdlim eller möjligen limstift går att använda. Sedan är det fritt fram att dekorera med pappersklipp, foton, pärlor, brads, paljetter, band, spetsar... Stilen är valfri och kombinationsmöjligheterna obegränsade. Skriv ut bilder från nätet eller klipp ur tidningar eller köp i hobbyaffärer, allt för att anpassa den till mottagaren så mycket du vill. Vad sägs om en godisfylld Hello-kitty-korg till barnkalaset? Eller en röd-vit korg fylld med julkola till glöggfesten? Eller en...?

Handtaget görs genom att man trär ett papperssnöre eller något annat snyggt snöre eller band några gånger fram och tillbaka och sedan lindar man det hårt med fortsättningen av snöret/bandet. Det blir stabilt och snyggt och man kan knyta fasta en tag i ena änden innan man fäster det hela. Taggen görs i samma stil som korgen, eller så att den bryter av, vilket man föredrar.

Till matvaror kan man gärna stoppa en plast- eller cellofanpåse i korgen. Stoppar man i pennor, kritor eller något annat kan man med fördel slå in med cellofan utanpå istället, och då behöver man kanske inget handtag?

Man måste verkligen inte fylla korgen med hemgjort eller hembakat. Köpta, ätbara saker blir mycket trevligare i en hemgjord förpackning. Och allehanda småsaker inslagna i silkespapper blir också trevligt i en liten "korg". Korgen kan sedan användas som pennförvaring, nyckelförvaring, smyckeförvaring eller liknande.

Här är min variant, fylld med polkagrisbiscotti.

Söta Saker

Har ni någonsin provat Polkagrisbiscotti? Eller polkagrisskorpor som det väl heter på ren svenska. Det är så fantastiskt gott! Skorpor är väl egentligen en liten missvisande översättning av biscotti, för när vi tänker skorpor på svenska är det ju ofta runda, torkade grahamsbullar, eller nåt annat halvnyttigt, som ätes med smör och ost eller liknande. Biscotti är väl snarare en kaka. Söta och goda, men att de är torkade gör ju att de påminner om skorpor. Hur som helst är det otroligt gott! Och enkelt att göra själv.

Jag hämtar mitt recept från min favoritkokbok: Söta Saker. Boken kan köpas i min webbutik här, om någon är sugen. ;) Jag rekommenderar den varmt! Här har jag hittat många av mina favoritrecept som jag ofta återkommer till, som Sirapssnittar, Citronkakor med lemon curd, Death by Chocolate, Vit kladdkaka och mycket annat. Och så då "mina" polkagrisbiscotti.

Therésia Erneborg, som också driver bloggen Söta Saker, skriver i boken: "Min empiriska erfarenhet är att om något redan är väldigt gott, så blir det ännu godare med polkagris i." Jag är beredd att hålla med!

Till jul blir det mer polkagris. Så häromdagen när vi passerade Gränna svängde vi in och köpte andrasortering av polkagrisar på ett av kokerierna. Så nu ska här krossas. Och sen blir det en sats skorpor till, en sats polkakola, polkabräck och en kladdkaka med polkatäcke. Det kommer bli mumsigt! Problemet är bara att inte göra det för tidigt så det tar slut innan jul...