måndag 25 februari 2013

Nya kissen


Som ni som hängt med ett tag vet så dog ju vår ena katt i augusti. En sorgens dag som tog lång tid att återhämta sig från. Jag sörjde och saknade honom hela hösten, och gör det till viss del fortfarande. Även om man lär sig att leva med saknaden. Det var så tomt utan honom. Och framför allt var det så tomt med bara EN katt. När man varit van vid två. Inget kan ju ersätta en speciell individ, men tanken på en ny katt grodde för fullt.

Jag letade annonser via Slaka Djurhem utanför Linköping. Tanken på att kunna ta hand om en katt som behövde omplaceras av en eller annan anledning kändes bra. Först hittade jag en i oktober. Men det gick inte vägen. Han var redan omplacerad och familjen var inte redo. Men sen efter jul någon gång hittade jag en annons som legat ute sen början av december. En perfekt katt! Jag började undersöka saken och sen bearbetade jag barnen och sen till sist maken, det svåraste av allt. Så åkte jag och träffade katten, och han var helt bedårande! Alldeles underbar. Vacker, jättestor och väldigt kelsjuk.

Och så fick jag äntligen åka och hämta honom måndagen den 11 februari. Han heter Noel och är 4 år gammal och en renrasig Norsk Skogskatt som behövde nytt hem för att han inte trivts med familjens hund. Dessutom bodde han i en liten lägenhet och enligt mig ska katter kunna springa lösa, helst på landet. Även raskatter. Fast jag vet att det finns de som tycker att det går bra i lägenhet också. Men har man sett dem lösa, rulla sig i gräset eller sandlådan och vässa klorna mot träden så vet man att det är så de trivs bäst. Och när de smyger på löv, möss eller småfåglar, då vaknar alla deras instinkter, som inte riktigt kan tillgodoses av små bollar, konstgjorda möss eller andra leksaker.

Väl hemma hos oss har vi trevat oss fram lite. Noel tycker om oss i familjen och är väldigt kelig. Men han är försiktigt avvaktande mot huset som ju är mycket större och mer skrämmande än hans värld varit förut. Hela lägenheten var på ca 40 kvm. Det finns lite att utforska nu! Vår andra katt tycker att den nya varelsen är lite spännande och inte speciellt otäck. Än så länge. För Noel är så rädd så fort han ser Toker att han fräser och backar undan och går och gömmer sig. Och så länge Toker känner sig trygg som herre i huset kommer inget hända. Men sen vet man inte riktigt. Den nya katten är ännu större än den gamla så det kan bli en ordentlig fight om de bestämmer sig för att slåss. Hoppas det dröjer...

Noel har tagit äldsta dotterns rum i besittning och första dagarna bodde han under sängen och kom inte fram annat än för att gå på lådan ibland. Äta gör han under sängen. Men nu ligger han på sängen. Eller mitt på golvet. Eller i hennes garderob som han öppnar själv när han vill. En klurig och intelligent liten herre!

Så här ser han ut.